I måndags var jag på en arbetsintervju för ett nystartat företag. Dom ville att jag skulle sitta på ett sletet kontor och sälja pensions-tjänster hela dagarna.
Idag satt jag på Sveriges bästa säljföretag för en intervju. Av 150 sökande var det 30 som fick komma och presentera sig.
Jag satt snällt och väntade på min tur när det ringde på telefonen. Det var det första företaget jag gjorde intervju på som ringde och erbjöd mig jobb. Mitt i konversationen kom den rekryteringsansvarige där jag befann mig och skulle ta emot mig. Jag fick panik och klickade personen som erbjöd mig jobb.
Intervjun gick riktigt jävla bra. Kändes hur bra som helst när jag gick därifrån. Till skillnad från det första jobbet jag visade upp mig på, så vill jag verkligen jobba här. Hur flådiga lokaler som helst, tjänstebil i framtiden och grejjer. Blir inte bättre för en yngling som mig.
Jag ringde chefen som ville ge mig jobb och förklarade situationen för henne - att jag hade varit på många intervjuer och väntade svar från många. Jag ville ge alla en chans. Då flippade hon totalt på mig.
Kommer jag imorgon 09.00 får jag jobbet.
Imorgon kommer företaget jag varit på intervju hos idag ringa med ett besked. Då börjar jag med det på fredag.
Fy fan för fri vilja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar